22 september

...var det jag var ute och sprang sist, därefter har det varit mest sjukhusbesök, ovisshet om vad som försigått i kroppen samt sjukskrivnign och återhämtning, vila och åter vila och nu denna vecka så har livet återgått till något sånär normalt igen med jobb och ett styrketräningpass och så nu i går morse så äntligen...var ute och sprang. Vakna vid 8.15 av mobilen, fick ett sms av min yngste tjej med god morgon och stort smajltecken. Gick upp, åt två yogurt och leta efter kläder att sätta på mig, lite ovant, visste inte riktigt vad jag skulle sätta på mig men valet hade blivit rätt, inte för mycket och inte för lite, precis lagom och så begav jag mig ut. Runt en 4 plus grader, grått, regna lätt,blöta löv på vägarna och så jag. Sprang korta rundan och sprang hela sträckan, gick förvånansvärt bra trots så långt uppehåll. Rätt mycket folk i rörelse trots att klockan inte hunnit bli nio än, folk som strosa, sprang, var ute med sina hundar. hade ingen musik i öronen då jag inte hittar Mp3 spelarn eter flytten. 6.6 km, 47.21 minuter. Men var däckad redan vid 17 tiden i går, frustrerad, stressad av att stammningen var så påtaglig, kändes som jag inte kunde få fram en vettig mening och nu när jag hade en kompis hemma som jag inte sett på över året. Idag, fortfarande trött och lite låg...fattar ingenting. Och inte finns det nått att läsa om detta heller, det lilla som finns har jag redan läst. Idag, bara lätt ont huvudet och knappt någon stammning.