...om jag sen senare bestämmer mig för att springa det igen. I dags läge vet jag inte, men är tillbaka på banan igen. Suget efter revansch börjar pocka på sig lite smått. Tog en promenad till badet, tänkte att nu så ska jag se till att slipa på det som kan slipas på om det nu är magmuskler eller vad det nu är som gjorde så ont i lördags, det som krampa, i brist på dem (magmuskler) eller vad det nu är...men vilket fick mig att få en kass tid då jag inte kunde springa utan var tvungen att gå emellan för att magen, precis under revbenen skulle sluta att krampa och göra ont och så där höll jag på andra halvan av maran, sakta ner, en promenad och så när magen kändes av mindre, igång att springa sakta och så öka och så var det kört igen och samma procedur om och om och om igen. Har fortfarande känningar precis på samma ställen när jag nu går, men så annars så känns det inte av.
Annars själva maran: Kom i god tid till Östermalms IP, gick och hämtade ut min nummerlapp och kikade lite bland montrarna. Köpte ett billigt vattenbälte då jag fick bra pris på det, halva priset mot ordinarie och vilket jag använde under själva loppet, funka bra. Tog en massa broschyrer också om olika marathonlopp i andra länder och passade på för billig peng att få massage av min vänstra vad som kändes konstig, men fick massage av bägge benen och vaden kändes skön efteråt, ett klokt val för den började krampa lätt sista 6 km. Annars, sikta på 4.45 tid och det kändes lätt, mkt. ork i mig, men så började magen lite lätt efter 15 km att bråka och vilket ökade allt eftersom...och insåg någonstans där när klockan gått 4.30 att det här fixar jag aldrig men tänkte att jag blir glad om jag kommer in under 5 timmar...MEN, inte ens det och börja känna paniken gripa tag i mig, besvikelsen var så stor och jag fattar inte hur jag är funtad, varför bryter jag inte utan bara försöker och på ren vilja tar mig fram...och tiden slutade på
5.17.10 och dagen efter, rullade mig ur sängen...det som inte gjorde ont, det var ansikte och händer, men ju längre dagen skred och efter en lugn promenad så mindre mörbultad kände jag mig.
Och idag,
promenad till och från badet,
58 minuter, träna styrka 24 minuter och en 22 grader, sol, knappt någon vind eller ingen kanske. I lördags, mellan 25-28 grader, sol, lätt vind i vissa avsnitt. Far och yngste dottern hejandes vid Norra mälarstrand och ovetandes om en gammal jobbarkompis, hejandes vid Centralen, kul. Och B, som tänkte på mig :) Och livet är trots allt underbart :)
Och hade sällskap av en kille under väntan, innan start på IP, trevlig en och vilket fick tiden att gå lite snabbare. Hans första mara, vilken han gjorde bra och på bra tid. Grattis Anders. H :)