Råsta Runt, ett träningspass tillsammans med andra löpare

Utanför FN skrapan innan frukostjoggen New York November 1988
dan innan själva NYC Marathon


Klev upp strax före sju och åt frukost, tejpa mina fortfarande lite ömtåliga tår och klädde på mig enligt lager på lager principen och så packa jag ombytesväskan med duschgrejor samt en frysväska, storlek mindre för att ha all proviant samt dryck i under dagens pass, då man får stå för det själv då det är arrangerat så och då detta lopp är gratis och allt. Åkte sen iväg, hade gott om tid, men körde vilse som vanligt. Tack Eniro, som jag svär var orsaken till det, deras obegripliga och ofullständiga vägbeskrivningar, men kom på rätt väg till slut och allt men inte lätt att hitta så jag stannade vid en mack och fick sista bitens vägbeskrivning och kom så fram med andan i halsen. Parkera bredvid fullsatt parkeringsplats och tillsammans med en annan löpare som var ute i sista stund så fick vi småspringa, varvat med gång typ 1 km till starten med all packning hängandes på axeln. Men lämnade väskan med duschgrejor och vinterjackan i bilen och hoppades innan start att bilen skulle få vara i fred, det fick den. Snabbt fram och hämta ut nummerlappen och i brådskan upptäcker jag att isdubbarna till skorna ligger i bilen, får köra utan dem, fast jag märkte att banan delvis var småhal och isig, fast det gick bra att springa trots allt och gjorde ingen vurpa, men var nära på en gång.

Och så gick starten, kul, förväntansfull om än att allt innan starten inte var som planerat pga felåkningen, men men, starten gick och jag sprang, småpratandes först en bit med en tjej som presentera sig som Fredrika från Söders Hjältar men så efter en stund så borra jag in Mp3 pluggarna i öronen och var igång själv. Ärligt. Gick tungt redan från start, men första milen gjorde jag på 72minuter som planerat, okej, tre minuter under. Och slutum kardemummum, jag bröt. Bröt efter 11 varv, 23.14km, 2.56.50 minuter, 7.36 min/km. Loppet är annars på 5h. Bröt för det slet för mkt i kroppen. Ljumskarna gjorde ont, stela, stråla upp ja, ni vet vart och krampa, både fram och bak och dessa helvetes knölar på fötterna har börjat värka allt mer och mer och gör ont, dessa som är strax ovanför längs med foten från stortån sett. Bröt för det kändes inte roligt med att få kämpa sig runt enbart på viljan för att allt gör ont och har besluta att detta fick vara sista passet löp. Ska ta upp cyklingen igen, fast det känns inte något vidare just nu i skrivande stund. För löpning är kul, till en viss gräns. Och sen får jag fundera på hur jag gör framöver, om mina löppass blir korta och njutningsfulla eller vad jag nu kommer fram till. Och träffade Lisse också. Skoj. gick fram och hälsade. Vi skippade ju den biten båda i Karlstad, men nu så. Ett bra arrangemang. trevliga funktionärer, trevliga löpare. Kallt. Fin runda runt sjön. Tack till: Funktionärer:Lena M Johansson, Jarl Skytén, Jan Söderkvist, Linda Persson, Staffan Åkerblom. Toppenställe att arrangera lopp på under sommarhalvåret också om någon känner sig manad. Och så en P-bot på rutan, som tack för idag. Tack Solna Stad. http://www.abcspringer.se/?page_id=8 Och ikväll som avslutning på denna dag; till Mc Lovis och lyssna på doc & hans band och ta en, två öl. Låter som en bra avslutning på löpet.